En tidig morgon som startade redan 05:30 då Lucas bestämte sig för att mamma hade sovit färdigt så det var bara att kliva upp. Melwin sov vidare ytterligare 30min.

 

Vid 7-tiden satte vi igång med bullbak, pizzabullar var beställda av Melwin, han ville ha det till frukost så när Lucas hade somnat om och degen jäst färdigt satte vi igång, fy fasiken vilken god med onyttig frukost :D

 

Lucas har varit mega snorig hela dagen, det har bara runnit och runnit :'/ stackars lilla älskling. Funderar även på om han börjar få ögoninflammation, så det får bli ett besök till vårdcentralen imorgon om det inte ser bättre ut när han vaknar på morgonen.

 

På eftermiddagen idag var jag hos min barnmorska som mätte SF-måttet igen står fortfarande stilla på 27cm, och jag hade högtblodtryck och äggvita i mitt urinprov, så nu misstänkts havandeskapsförgiftning. Fick en akut tid på kvinnokliniken på östra till specialist mödravården för att göra ett tillväxtultraljud och gynundersökning, sen får vi se vad som händer efter de.

 

Danny har tagit ledigt halva dagen imorgon så han är hemma redan vid 11, vill inte behöva åka iväg till sjukhuset utan honom. Lillan i magen verkar inte riktigt växa som hon ska, så det kanske blir någon titt på navelsträngen också för att se hur det ser ut med näringstillförseln osv.

Åh va jag bara älskar att vakna upp till solen som skiner nästan varje morgon nu. Hela jag blir fylld med massa energi trotts att jag har ont här och var och inte är den smidigaste :p

 

Stor del av dagen har spenderats ute på gården med Melle och alla grannar med deras barn. Jag har blivit såååå brun i ansiktet det senaste dagarna nu när solen varit framme :D

 

Senare på eftermiddagen kom Danny och hämtade mig och Melle efter jobbet, det blev en sväng till Biltema för att köpa kompostgaller till våran marsvinshag ;p Sedan åkte vi vidare för att hämta Lucas som har varit med svärmor två nätter.

 

Nu mår jag på topp alla mina tre killar är hemma, de två små sover och den store sitter och glor fotboll. Mina små bebisar springer runt i sin ny byggda hage på golvet och avnjuter en salladsbuffe (:

 

Imorgon blir det en tur till barnmorskan för att mäta magen på nytt och se om det blir något tillväxt ultraljud, sen skall jag även in en snabbis till läkaren för att prata lite mer om förlossningen, planer och lite såntdära.

 

 

Herrreguud va magen växer! Nu är det bara 62 dagar kvar till bf, vart har tiden tagit vägen? Hela 77,9% alltså 218 dagar har redan passerat.

 

På onsdag skall jag tillbaka till barnmorskan för att mäta magen igen, sist var magmåttet för litet så jag skulle komma på återbesök innan min barnmorska skulle resa bort. Om det inte har blivit någon förbättring på måttet så blir det nog ett tillväxtultraljud.

 

I övrigt så känner jag mig bara väldigt otymplig, att plocka upp saker från golvet, ta på sig kläder eller att bara gå på toa är typ en match för sig. 12kg+ sen start, ja det känns i kroppen, plus de 10kilona jag hade kvar sen Lucas.

 

Så för att komma tillbaka till min målvikt igen så skall jag ner iaf 24kg, då kommer jag väga 50kg till mina 163cm, prima skinka!

 

Förmiddagen började med ett besök hos läkaren på MVC där vi kom fram till att redan i vecka 38 skall jag undersökas och se om min tapp är mjuk och är den det så kommer jag att sättas igång inom någon dag.

 

Även en snabb titt in till min barnmorska där vikten plussat med total 11kg, SF-måttet låg på 27 och knoddis hjärtljud på 132. Hon tyckte att SF-måttet var för litet så jag skall på återbesök snart igen för att mätas igen. Om jag inte har växt till mig då så blir det tillväxtultraljud.

 

Har även hunnit med ett besök på BVC med Lucas, 1års kontrollen. Allt gick jätte bra, vikt 11,9kg och 79cm lång. En vaccinationsspruta i varje ben och sedan massa tröstande, såå duktig var han! ♥

Lilla knoddis skall nu vara ca 39,9 cm lång och väga ca 1319 gram. Ökningen i längd saktar snart av, men knoddis kommer att fortsätta lägga på sig vikt ända fram till födseln. Lungor och matsmältningssystem är nu nästan färdigutvecklade och bebisen fortsätter att blinka.

 

Den senaste veckan har varit mycket intensiv med både kraftiga sammandragningar, besök på specialförlossning där jag skulle ha tagit en spruta för att stoppa värkarna men nålrädd som jag är åkte jag hem utan att tagit sprutan. Igår gick slemmisen, men idag mår jag prima ballerina! (:

Eftermiddagen/kvällen igår spenderade jag hemma hos min mamma för att baka inför Lucas kalas på söndag. När jag kom tog jag mig ett varmt bad och två värktabletter för jag hade så ont i kroppen efter en lååång dag med städning med mera.

 

Precis när jag kom upp ur badet så kommer Melwin ut ur sitt rum, han hade vaknat av att han mådde dåligt, och sen spydde han precis utanför sin dörr :/ De var bara att lyfta in honom i badkaret och spola av honom, sen satt han i säkert 20minuter under kranen och bara blunda. Stackars lilla älskling! :(

 

När jag sedan skall gå och ta på mig kläder känner jag hur det blir kallt på benet, så jag kände efter.. en stor klump av trådigt slem gled ner för mitt ben, FRÄSCHT! Hej på dig med slemproppen!

 

Väl när kläder var på och Melwin var upplockad ur badet och låg i soffan med sitt täcke och kudde så ringde Danny 1177 för att rådfråga, han fick numret till specialförlossningen och ringde dit.

 

De sa att så länge jag inte har några värkar så kan vi avvakta, så när Melwin hade somnat om gick jag och la mig och har inte känt något sen dess.

 

Idag är Melwin fortfarande dålig, just nu ligger han i sin säng och sover, han har spytt en gång i dag men klagar på huvudvärk. Nu har jag ändå fått i honom en del vatten, men frukosten kom upp igen.

 

Danny sover och Lucas sover, så jag passar på att bara vara just nu. Vid 11 kommer mamma upp och tar kiddsen så jag och Danny kan kila iväg, vi skall nämligen på lägenhetsvisning :D En 4:a ca 5minuter härifrån.. Hoppas vi får den!

 

 

Gårdagen började ganska tidigt då mina kiddows hel plötsligt bestämt sig för att bli morgonpigga små troll. Vi spenderade hela dagen ute på gården i den härliga vårsolen, jag lyckades till och med bränna mig i ansiktet!

Under den senaste veckan har jag börjat få ont av sammandragningar som har kommit så fort jag har satt mig ner och slappnat av, men egentligen inte tänkt så mycket på de. Men igår blev det så mycket värre, kunde inte sitta, ligga, stå eller gå utan att få kraftiga sammandragningar, var till och med tvungen att andas genom de kraftigaste sammandragningarna. Så vid 18- tiden drog jag och Danny in till special förlossningen efter ett samtal till 1177.

 

Väl inne på sjukhuset satte dom CTG på magen för att mäta värkarna och knoddis hjärtljud, efter 15minuter med den på magen så kom barnmorskan in för att läsa av hur de såg ut, hon tappade hakan lite men hann inte säga så mycket för än det kom en värk till och hela jag blev röd i ansiktet och började få panik och satt och hyperventilerade. När hon skulle gå igenom mätningen så konstaterade hon att jag hade värkar med 3-4minuters mellanrum.

 

Efter det blev det en gynundersökning av barnmorskan och sedan en till av läkaren, även ett vaginal- och vanligt ultraljud gjordes, allt så bra ut och tappen var inte mjuk, men jag hade öppnat mig 1cm. Efter att vi hade fått sitta och vänta i ca 30min så kom läkaren ut och sa att dom skulle ge mig någon spruta som skulle stoppa värkarna och förhindra en förlossning, men jag har en sådan nedrans sprutfobi så det blev tyvärr ingen spruta.

 

Vi fick åka hem igen med stränga rekommendationer att jag skall ta det lugnt inte bära, inte gå mer än vad som behövs osv, annars lär jag bli inlagd med kortisondropp för att skynnda på knoddis lungutveckling plu ett dropp som skall stoppa värkarbetet.

 

Värkarna har avtagit nu, inte helt men någorlunda, har inte alls lika ont utav dom längre, och idag har jag faktiskt tagit det extrem lugnt, inte lyft mer än nödvändigt så som i och ur lucas stol, säng och vagn. Barnen har fått springa av sig på gården medans jag har softat på en bänk i solen.

 

Nu är jag död och börjar få ont av foglossning så nu säger jag upp mig för dagen och kryper ner i sängen extremt tidigt för att vara jag, men jag tror min kropp behöver massa vila!

Ännu en ny vecka har jag och magen intagit. Nu börjar det bli tuuungt! Att komma ner till golvet och plocka upp något är en stor utmaning, skulle behöva en såndär gripgrej eller vad det heter :p

 

Knoddis är nu ca 38,6 cm lång och väger ca 1153g. På huvudet växer det hår nu, flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna. Skelettet byggs upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna.

Hej vecka 28! Knoddis längd 37,6cm och vikt 1005g.

 

Barnet är nu så stort att det fyller ut livmodern helt, det finns därför inte längre plats för så många armrörelser som tidigare. Jag har mycket svårare att andas när jag sitter ner..

Funderingar, funderingar.. Mycket har börjat snurra i mitt huvud nu de senaste dagarna. Plus att jag kan inte se mina fötter! Men iaf mina funderingar ligger mest i bana med förlossningar, hur det kommer gå den här gången, hur snabbt det kommer gå, om det kommer bli några komplikationer eller om jag ens kommer hinna in.

 

Jag är livrädd för att förlossningsläkaren som jag skall träffa imorgon kommer säga att jag inte få något planerat snitt eller planerad igångsättning. Jag är livrädd för att inte hinna in till förlossningen i tid, och jag får ont i magen av att bara tänka på hur stressad och orolig jag kommer vara de sista veckorna innan förlossningen om jag inte har fått ett datum då snitt eller igångsättning skall ske.

 

Att föda på 36 och 18 minuter är faktiskt inte så underbart som många tror, jo okej det är skönt att smärtan går över snabbt, men jag hinner aldrig reagera, jag hinner inte förstå vad som sker överhuvudtaget. Jag ligger där, men jag är inte där! Skum känsla!

 

Tänk om jag inte hinner in! Tänk om jag föder i bilen, eller hemma? Fast vem vet.. denna gången kanske jag får en riktig förlossning, en som iaf varar en timme eller två, de hade varit något!

 

Jag vill slippa stressen med att bli inkasstad på ett förlossningsrum direkt, lägga upp benen, ploppa ut en unge och sedan är det över. Jag vill att dom skall säga typ 'du är 5cm öppen, bra jobbat! Nu är det nog inte så lång tid kvar.' Men det är väl bara önsketänkande..

 

Med Melwin var det 'Du är 9cm öppen, du kan börja krysta!' 36minuter senare.. Plopp! Och med Lucas '7cm öppen, suvveränt! känner du krystvärkarna? Då kan du krysta' 18 minuter senare.. Plopp!

 

 

I måndags så var jag och Danny iväg på könsUL, allt såg fint ut med vår lilla FLICKA! Precis som vi fick reda på RUL så stämde det att de var en lite tös som ligger och gror i min mage. Knoddis mår prima och allt så mycket fint ut. Idag blir det barnmorskebesök och lite spring på torget med kiddsen ♥