Klockan 08:00 hade vi en bokad tid på antenatalavdelningen för undersökning och ctg. Undersökningen gick mest ut på att se om jag hade öppnat mig något mer sen jag var hos läkaren på mvc den 12/6. Och ja det hade jag, ytterligare 1cm på 5 dagar. Då bestämdes de att livmodertappen var mogen och att hinnsvepning var den metod som skulle användas för att sätta igång förlossningen.

 

Vi fick bege oss upp till 11e våningen till förlossningsavdelningen där vi fick ett eget rum.Då var det dags för att sätta en kanyl i handen ifall att jag skulle behöva värkstimulerande dropp eller spruta efter förlossningen. Och ni som känner mig eller följt bloggen ett tag vet att jag har som min barnmorska uttryckte de "avancerad nålfobi" men hej vad jag blev lycklig när barnmorskan erbjöd min lustgas innan och under tiden som hon skulle sticka mig. På något vänster så hamnade jag i mmin egna lilla bubla, jag gick in i mig själv och kände knappt att det stack till ;b

 

När kanylen satt på plats och jag hade fått sånna dära ur sexiga sjukhuskläder så var det dags att ta hål på hinnorna. Kl 09:47 gick vattnet, och det var så sjukt att få känna vattnet forsa ut i stående position. Med Lucas och Melwin så har vattnet gått när jag har legat ner och haft krystvärkar.

Med en stor binda och de dära underbara nätrosorna plus en snygg sjukhusskjorta/klänning så fick vi lov att ta oss en promenad till pressbyrån, eller mesta dels för att barnmorskan ville att jag skulle traska runt så mycket som möjligt för att få igång värkarbetet själv och slippa att sätta dropp.

 

Vi tog oss en promenad bort till pressbyrån på sjukhuset och köpte oss en glass och en chokladbit, sedan på vägen tillbaka började jag känna smått hur värkarna började smyga sig på. Nu satt de mer i ryggen än i magen, och de var då jag förstod att de var på riktigt. Vi sprang på en vän till mig och stod och tjötade med henne och hennes dotter i 15 minuter för att sedan bege oss tillbaka till förlossningen.

Den sista biten tillbaka började bli jobbig, så det blev några pauser på vägen. Väl uppe på förlossningen så igen så gick jag och la mig i sängen och låg och pratade med Danny som satt på en stol brevid. Helt plötsligt får jag en sådan extrem värk så jag inte riktigt vet vart jag skall ta vägen. När värken tog slut ville jag ställa mig upp för jag fick för mig att de gjorde så ont bara för att jag låg ner på sidan i sägen.

 

Men värkarna fortsatte och blev mer och mer intensiva. Barnmorskan kom in och frågade om jag ville ha lustgas.. Ett halleluja moment för mig just då! Tryckte masken mot ansiktet och andades in gasen djup ner i lungorna, jag har mått bättre, men mitt i detta så var det guld värt!

Sängen höjdes och sedan fick jag någon konstig kudde att hänga över och med min kära vän lustgasen i högsta hugg, nu var det på riktigt! Värkarna var så täta och intensiva så att jag gick in i mig själv och kunde knappt höra vad som hände runt omkring.

Efter att jag hade stått upp en stund så satte barnmorskan en stol under mina ben så att jag kunde sitta på knäna en stund för att vila fötterna. Men det dröjde inte länge för än jag kände att det tryckte på så det var bara att lyssna och klättra upp på sängen, andas lustgas som en galning och krysta!!

Efter en krystvärk så var hela huvudet ute, sen avtog värkarna en stund för att sedan ge mig en sista krystvärk som hade sån kraft att hela Hailey kom ut.

 

Efterkontrollen blev mycket väl godkänd, inga bristningar och inga sprickor här inte! Moderkakan kom ut snabbt och bra och såg mycket fin ut.

 

Jag hade inga problem med att gå, sitta, ligga eller kissa men har haft mycket ont av eftervärkarna, men jag har fått Panodil och diclofenak(?) för att det skall lugna sig.

 

 

Nu är hon här vår älskade lilla knoddis! Så vi har längtat! Nu så är det dags att lära känna dig och se vilken fin liten krabat du är. Älskade lilla prinsessa ♥