Tjena mittbena! Nu är jag här åter igen, och nu en månad äldre, nämligen 11 hela månader! Oj va jag växer, jag har fått massa nya kläder för jag växer som ogräs säger mamsen. Jag har kommit upp till 98/104 på vissa plagg, 86 är typ på gränsen nu. De är va jag kallar muskler!

 

Jag har lärt mig säga hejdå och vinka, och det är så himlans kul när någon upprepar mitt 'hej då' och vinkar tillbaka. De är som att dom inte fattar att jag kommer liksom sticka nu.. for real!

 

Vilken turbo jag har fått i mina små fossingar också! Herre gud, se upp här kommer jaaaaag! Jag kan liksom springa nu, jag brukar jaga brorsan han skrattar som tusan, men vänta tills den dagen jag får tag i honom då jäklar!

 

Jag får väldigt mycket beröm för min artighet, jag säger alltid 'tack tack' när jag får något eller vill ha något. Jag är en väluppfostrad pojke!

 

Jag har även lärt mig att klättra upp i soffan, åhhh så mysigt det är att få slänga sig i högen med kuddar och bara gosa runt en stund. Men en nackdel med soffan är att jag inte har lärt mig hur man tar sig ner så jag blir hel galen när jag inte kan komma på det själv. Då brukar jag morra som en hund och då kommer mamma eller pappa till min räddning och lyfter ner mig.

 

Vi kommunicerar rätt bra jag och mina päron, men nedrans så trött jag kan bli på dom när jag inte får som jag vill!

 

Nästa gång vi hörs så fyller jag hela 1år! Och vet ni då, då kommer jag ha lärt mig såå mycket att ni kommer tappa hakan de kan jag lova er! Nu skall jag ta mig en tupplur och funderar över livet och dess nya äventyr, på återseende mina vänner, tjingeling!